Ja, nu är det bara två dagar kvar av min "bantningsperiod", som jag föredrar att kalla det. Då det största mål mat om dagen du får består av buljong.. Är det inte skoj längre. För tillfället får jag bara äta buljong, silad saftsoppa och Varma Koppens fruktsoppor, AWESOME *not*!
Jag skulle bokstavligen kunna mörda för en rostad macka, utan smör. Eller vad sägs som Polarkakor med smör och ost på? Mmm... Mat och att äta är underskattat.
På onsdag klockan 07.30 gäller det, så Wish me luck! Ett lyckönskande lär jag behöva.

Idag fick jag det roliga meddelandet att jag har en två veckors praktik att vänta, vilket känns otroligt skönt. Det ser ut som att mitt liv kanske kan få ordna upp alla knutar slutligen, fast vem vet? Det är trots allt upp till mig att se till att livet går i den riktning jag vill.
Det är väl trots allt så livet är upplagt? Annars har jag nog missuppfattat själva livet, vad tror ni? Är det någon annan än just du som bestämmer hur ditt liv ska bli? Nu menar jag inte att bestämma och påverka är samma sak. Liksom en chef kan påverka ditt liv negativt genom att ge dig sparken, medan du kan bestämma dig för att hitta ett nytt jobb under de tre månader du har kvar en del av den lön du hade i och med ditt förra arbete..? Någon poäng, eller är jag helt ute och cyklar?

I helgen hade jag älsklingen Dennis här, min söta brorsa. Vi hade det mysigt värre med paj, marabou mjölkchoklad, film och hundpromenader i solskenet under söndagsförmiddagen. Vi tog med oss Indra, Troja och Race, så for vi ut tilll Maln där alla hundarna fick springa lös och leka.
Jag känner mig så otroligt upprymd och lycklig av att se hundarna leka sådär. Hur glad en hund kan bli av att få springa lös, i solskenet, med sina vänner.. Helt underbart!
Jag är lyckligt lottad som har sådana underbara hundar.



Jag hittade en smått skojig bild på Troja som jag vill dela med mig av till er andra. Den är väkldigt suddig, och gammal, men tänka sig så lång tunga man kan ha.. ;)

Kommentera

Publiceras ej